torsdag 22 juli 2010

don't wanna rush it

Men oj! Vad har hänt med Google? I like it, though.



Hon är sjukt snygg på det här omslaget. Liten och fin. Har aldrig varit ett fan av Kylie. När jag och Lise tittade på MTV EMA för flera år sedan framförde hon "Slow" (som är med på skivan ovan) på ett väldigt genant sätt. Men. När hon samarbetar med självaste herr Rice-Oxley måste man ju lyssna. Och tja, "Aphrodite" är kanske inte så awesome. Men ändå.

Man hör ju att det är han iaf :D

you don't even notice that.

Inte så enorma meneeh. Mina planer. Men de finns där! Redo att avfyras whenever. Jag är sjuk också. Phett förkyld, vaknar med fastklistrade ögonfransar varje morgon.

Shawty, she ain't bout that really?
Nigga, I'm illy.

tisdag 13 juli 2010

men vänta lite här nu va

Vad menar jag med "till slut"?



Jag är bara två decennier gammal. Vad vet jag om livet egentligen.

Jag är i synnerhet inte i något slutskede, inte än på länge.

Jag måste bara sticka härifrån snart, med eller utan respartner.



Alltid kul att diskutera livet med sig själv. Suck. Borde ringa monsieur Joaquin. Garçon!

we won't run, we can't hide

Nu är det outhärdligt varmt här, banne mig. Trots att man knappt har något på sig blossar kroppen och blir nästan lika röd som bikinin. Nåja, man ska inte klaga, jag är inte überpepp på höst/vinter heller.

Jag känner mig helt likgiltig inför det mesta. Tom på något sätt. Trodde väl kanske inte att det var så här det skulle se ut, till slut.

Förutom att Martin Stenmarck borde skämmas lite över sin cover på "Everybody's changing" som spelas på en viss populär radiokanal, har jag ett till klagomål. En annan låt jag har hört på redan nämnda radiokanal har följande refräng:

You are my angel
save me from danger
you are no stranger
won't suffer anymore

Jag tycker det är hilarious. Låter som poesi man skrev när man var tolv. Djupt, så djupt.

måndag 15 mars 2010

rahw rahw oh la laa

Detta ämne behandlades vid frukosten och var dagens hop topic, så att säga:GAH jag blir så fruktansvärt trött på det här. Bokstavligt talat. Bara massa tjat och sen hostan på det. TUMMEN UPP LIKSOM.

Om jag skulle vara med i en Roy Andersson-film skulle jag skjuta saker med en blockflöjt för att senare sväva iväg med en pappersdrake som har klädgalgar som svans. Med rum är fyllt av dem. Galgarna. Jag har inte pallat städa.

Var för övrigt hos min underbara älskade Ewe i helgen, mer om det berättar jag snart.

fredag 12 mars 2010

i can tell by the way you're looking at him

Den här veckan har gått fort, men jag minns knappt vad jag har sysslat med. Förutom gårdagens föreläsning, om identitet och livsberättelser. Imorgon drar jag och hälsar på Ewelill, oh, det kommer bli så mysigt!

Har även varit ovanligt svartsjuk den här veckan. Inte för att jag kanske har någon speciell anledning. Bortsett från att Vingen är sekksigast och bäst i hela världen.

Funderar på att göra något med mitt hår. Gillar att fluffa till det så där Clara Bow-aktigt (älskar hela hennes stil, kvinnan vaFetr ju awesome). Sen letar jag efter den perfekta monokinin. Och, tja. Hm. Har kollat på stumfilm idag, "It" med redan nämnda fröken Bow i huvudrollen.

Just det, idag kom vi på att om Lil Wayne och Ke$ha skulle skaffa barn skulle det bli ett ständigt bakfullt litet alienbarn som pratar jättetrögt och asjobbigt. Allt den säger kommer förmodligen vara auto-tuneat också.
Powered By Blogger

Bloggintresserade