fredag 19 februari 2010

kickin the rock

Ibland märks det så väl vilka enorma skillnader som ligger och pyr och då bryter väl helvetet lös, men om jag blir tillsagd att spatsera ner dit blir jag ledsen. I alla fall om det märks att man menar allvar, det är ju lite som att önska döden. Jag skrek det åt han som brann, men då hade han kastat in mig i skåpet innan och menade ju inte att han skulle brinna. Å andra sidan betyder ju inte ord allt och man får väl ta sådant här med en nypa salt nu för tiden, antar jag. Mamma sa att om man svär ropar man på djävulen och han lyssnar.

Nåja, helvetet tror jag inte på men himmelen desto mer. Monty kan tro på en till.


Se på mina vänner, fötterna på jorden. Men nära skjuter ingen haure. Baby, ba' tau den, liksom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Powered By Blogger

Bloggintresserade